Ranelids revansch

...en sång för de förtryckta

Trots hånarna och belackarna tog sig Björn Ranelid och Sara Li till Melodifestivalens final. Björn Ranelid är en strålande estradör som, med ordets gåva och trots sina sextio plus, hävdar sig fysiskt och intellektuellt mot vilken ungdom som helst. Ranelid har "slagit svenskt rekord".

Mot hans kärleksbudskap kan ingen invända i en tid när nyliberalismens kalla och råa vind förvanskar samhället och driver de fattiga ner i rännstenen. Han har dock ingen anledning att vända andra kinden till gentemot dumma angrepp och avundsjuka attacker. Det gjorde inte ens evangeliernas Jesus.

Jag har nyss läst Björn Ranelids senaste roman ”Tyst i klassen” och den vill jag gärna rekommendera till en var som känner för de fattiga och utstötta, för arbetarklassen och särskilt arbetarklassens kvinnor. En sång för de förtryckta.

Det är även en bok som skildrar det malmöitiska klassamhället såväl förr som nu på ett sätt som jag kan känna igen mig i. Knappast en bok i vilken ”kärleken besegrar allt”. Karin kommer från en tattarfamilj på Backarna (Kirseberg), föder sex barn och uppfostrar sju i en av pinnakåkarna i ”Hollywood” och hamnar på gamla dar i Rosengård. En fängslande historia som sträcker sig över mer än ett halvt sekel.

Stefan Whildes recension av Tyst i klassen

AB: Åsa Linderborg: Herrrregud!

AB AB2 AB3 AB4 AB5 AB6 DN DN2 DN3 DN4 GP HD Svt SkD SvD SvD2 Intressant Bloggar om melodifestivalen, musik, samhälle, politik,