Limhamn - cement och sill
Här är brottet som lönade sig - Limhamns kalkbrott som under decennier försåg den expanderande cementindustrin med råvaror och utgjorde grunden för Limhamns tillväxt. Själva namnet på orten är kommet härifrån, lim betyder just kalk. I bakgrunden cementfabriken som startades 1889, samma år som järnvägen mellan Limhamn och Malmö byggdes.
Även från kalkbrottet till fabriken gick transporterna med järnväg genom samhället. År 1968 invigdes en två kilometer underjordisk tunnel med transportband mellan brottet och fabriken.
När kalkbrytningen och cementtillverkningen sköt fart under andra halvan av 1800-talet hade fiskarbefolkningen redan anlänt. Från 1825 var fisket igång på Limhamn. Här på bilden fiskehuddor nedanför Götgatan som ägs och vårdas av Limhamns miljöförening.
Cement och sill fick Limhamn att växa och folk att flytta in. År 1886 blev Limhamn municipalsamhälle och 1906 köping. Först 1915 inkorporerades Limhamn med Malmö kommun.
Det var Skånska Cement AB som byggde fabriken i Limhamn.
Skånska Cement bytte 1969 namn till Cementa AB och 1973 till Euroc
År 1978 stängdes den sista cementugnen i Limhamn. Kalkbrytningen upphörde 1994. Euroc blev Scancem som sen köptes upp av den tysk-belgiska industrigruppen Heidelberger/CBR. Huvudkontoret har flyttat till Stockholm.
Fram till 1907 leddes Skånska Cement av "Limhamnskungen", disponenten R F Berg.
Han efterträddes av Ernst Wehtje som byggde sig en ståndsmässig villa på Strandvägen, ett palats kallat Strandbo. "Brottet" lönade sig uppenbart mer för vissa än för andra. Idag är huset privat vårdhem.
Sjökapten John Lundwalls Villa Vegga på Strandvägen liknar en medeltidsborg
Gatehus på gamla Limhamn
Det finns gott om sådan låg bebyggelse i detta ursprungligen utpräglade arbetarområde
Jag skulle kunna fylla ett helt album med den här typen av hus
Linnégatan - norr om denna gata, till vänster i bild, finner vi Gamla Limhamn
Limhamns torg
Där ligger det gamla Kommunalhuset, numera församlingshem
Här på Tegnérgatan, har jag för mig, öppnades Limhamns första egna skola
Huset med inskriptionen "Sysskonhem". Ägaren vill att alla fyra döttrarna skulle få var sin enrumslägenhet. Den märkliga stavningen ska bero på att målaren var dansk?
Gamla gatan
Gamla gatan fortsättning
Det femtio år gamla höghuset Stranden har fått pris från Limhamns miljöförening
Småbåtshamnen
Utsikt mot Ön som skapades av avfall från cementtillverkningen
Fiskehamnen
Här, på fiskrökeriet, åt jag min lunch
Gamla färjehamnen. Härifrån gick en gång i tiden de stora färjorna till Dragör på danska sidan av Sundet.
På den gamla färjeterminalen har alla klockor stannat
En kulle är vad som återstår av Limhamns gamla kalkugn
Här längs Kalkbrottsgatan gick "brottets bana"...
...dvs den järnvägsbana som förband kalkbrottet med cementfabriken
Av Limhamns järnvägsstation finns däremot inte ett spår. Den ska dock ha legat här, alldeles i närheten där Järnvägsgatan möter Limhamnsvägen.
Här gick Sillabanan mellan Limhamn och Malmö. Den enda järnvägen i Sverige som hade fjärde klass för att fiskargummorna skulle kunna ta med sig sina rullebörar till stan.
När kalkbrytningen och cementtillverkningen sköt fart under andra halvan av 1800-talet hade fiskarbefolkningen redan anlänt. Från 1825 var fisket igång på Limhamn. Här på bilden fiskehuddor nedanför Götgatan som ägs och vårdas av Limhamns miljöförening.Cement och sill fick Limhamn att växa och folk att flytta in. År 1886 blev Limhamn municipalsamhälle och 1906 köping. Först 1915 inkorporerades Limhamn med Malmö kommun.
Det var Skånska Cement AB som byggde fabriken i Limhamn.
Skånska Cement bytte 1969 namn till Cementa AB och 1973 till Euroc
År 1978 stängdes den sista cementugnen i Limhamn. Kalkbrytningen upphörde 1994. Euroc blev Scancem som sen köptes upp av den tysk-belgiska industrigruppen Heidelberger/CBR. Huvudkontoret har flyttat till Stockholm.
Fram till 1907 leddes Skånska Cement av "Limhamnskungen", disponenten R F Berg.
Han efterträddes av Ernst Wehtje som byggde sig en ståndsmässig villa på Strandvägen, ett palats kallat Strandbo. "Brottet" lönade sig uppenbart mer för vissa än för andra. Idag är huset privat vårdhem.
Sjökapten John Lundwalls Villa Vegga på Strandvägen liknar en medeltidsborg
Gatehus på gamla Limhamn
Det finns gott om sådan låg bebyggelse i detta ursprungligen utpräglade arbetarområde
Jag skulle kunna fylla ett helt album med den här typen av hus
Linnégatan - norr om denna gata, till vänster i bild, finner vi Gamla Limhamn
Limhamns torg
Där ligger det gamla Kommunalhuset, numera församlingshem
Här på Tegnérgatan, har jag för mig, öppnades Limhamns första egna skola
Huset med inskriptionen "Sysskonhem". Ägaren vill att alla fyra döttrarna skulle få var sin enrumslägenhet. Den märkliga stavningen ska bero på att målaren var dansk?
Gamla gatan
Gamla gatan fortsättning
Det femtio år gamla höghuset Stranden har fått pris från Limhamns miljöförening
Småbåtshamnen
Utsikt mot Ön som skapades av avfall från cementtillverkningen
Fiskehamnen
Här, på fiskrökeriet, åt jag min lunch
Gamla färjehamnen. Härifrån gick en gång i tiden de stora färjorna till Dragör på danska sidan av Sundet.
På den gamla färjeterminalen har alla klockor stannat
En kulle är vad som återstår av Limhamns gamla kalkugn
Här längs Kalkbrottsgatan gick "brottets bana"...
...dvs den järnvägsbana som förband kalkbrottet med cementfabriken
Av Limhamns järnvägsstation finns däremot inte ett spår. Den ska dock ha legat här, alldeles i närheten där Järnvägsgatan möter Limhamnsvägen.
Här gick Sillabanan mellan Limhamn och Malmö. Den enda järnvägen i Sverige som hade fjärde klass för att fiskargummorna skulle kunna ta med sig sina rullebörar till stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar